Vart tog vi vägen egentligen? Resan var ju inte riktigt slut där...

Jo, på fredagen undervisade vi våra sista lektioner i skolan och sa hejdå ordentligt. Otroligt jobbigt och framför allt när de äldre tjejerna blir ledsna. Usch! Men när vi väl lämnat skolan och satt på flaket på väg till hemmet för att packa, kunde jag inte tänka på något annat än att febern bara steg och steg. Den hade börjat smyga sig på under lektionerna och när vi skulle packa ihop det sista höll jag på att tuppa av. Alvedon och Ipren gjorde att jag kunde sova en stund i taxin in mot Bangkok. Och på kvällen tyckte jag ändå att jag skulle ha ork att följa med Rose och David och äta. De tog oss till en riktigt go restaurang och beställde in massa olika rätter från nordöstra Thailand! Mums! Men jag fick nästan bara i mig stickyrice och papayasalladen! På kvällen kom magen igång och jag hade ordentlig feberfrossa...jag blev riktigt orolig för att inte kunna flyga hem på söndagen, men på lördagen vilade jag hela dagen( medans mamma fick göra Bangkok själv) och tog tabletter för att få stopp! Funkade bra, och jag var med ut och åt även på lördagskvällen! Ville så gärna att mamma skulle få komma upp i bayokie sky och se hela Bangkok och så bjöd vi Rose och David på buffé! Hur trevligt som helst! Saknar dem redan! <3

Vi gick upp otroligt tidigt för att åka till flygplatsen på söndagmorgon. Jag höll på att ramla ihop av kramperna i magen, men vi tog oss på planet och klarade oss hela vägen hem till Sverige. Det var inte lätt hela vägen eftersom det krampade ordentligt, men det gick med hjälp av alvedon! 

Väl hemma så har jag varit på akuten, blivit inlagd på infektion, fått reda på att jag har en bakterie i tarmen som heter campylobacter, nära släkt med salmonella, men inte lika smittsam! Och nu är jag hemma igen. Detta kommer ta tid. Kan ta låååång tid. Men ingen behandling sätts in. Nu är det bara att äta skorpor, vitt bröd och sötpotatismos tills det ger sig! Men febern har gått ner och jag är hemma igen. Det går åt rätt håll! Idag har jag varit ute och gått i tio min! (långsammare än de flesta tanterna på jobbet, men i alla fall!) Yey! 

Även om livet suger lite just nu, så finns det de som har det mycket värre. Så det är bara att bita ihop och komma igen. 

Don't worry, be happy :D