Underbara Lysekil

Nu är jag här igen. Och jag tror det är för 13:e sommaren i rad när jag räknar efter. Tänk när jag kom hit till lägret för första gången som nioåring och visste ingenting. Nu känner jag igen varenda människa och doften av lysekil känns som doften av hemma. Jag känner mig som hemma här.
Jag tog en springtur ikväll för att lossa lite av stelheten i bena. Det var så underbart väder och klipporna och vattnet var vackrare än jag kom ihåg. Helt underbart var det av springa ut längst ut på spetsen och låta vinden torka svetten på en sekund. Där kan man stå och sjunga hur högt som helst utan att någon hör.
Ett dopp i havet blev det efter rundan också. Kallt och skönt! Och Salt :) Nu läker alla sommar- skrapsår snabbt.
Imorgon blir det allvar med träningen igen, så nu är det dags att sova.
Natti natti!



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0